Korrespondens - Bevara sommarstaden Årsta havsbad

Medlemskommunikation och korrespondens med Haninge Kommun

Medlemspromenad med Föreningen Bevara sommarstaden Årsta Havsbad
På söndag den 6 juli 2025 kl 14.00 upprepar vi på mångas begäran förra årets rundvandring i Årsta Havsbad där vi tar en titt på några av de q-märkta hus som är kulturklassade i detaljplanen.
Vi träffas på torget klockan 14.00. Promenaden tar cirka två timmar. Här finns kartan över rundvandringen som du kan ha i telefonen eller skriva ut att ta med på promenaden. Alla nya och gamla medlemmar är välkomna!

Årsmöte söndag 3 augusti 2025 kl14.00 i Föreningsgården

Ordförande Karin Marcus svar till Sven Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande i Haninge, 16 augusti 2023

Tack för ditt tydliga och uppriktiga svar på vår skrivelse från 21/4-23. Du skriver i jagform, men vi utgår från att du uttalar dig som representant för ditt parti och den nuvarande kommunstyrelsen. 1. Du skriver att vår förening önskar ”att på något sätt fortsätta med utredningar”. Vi skrev att vi önskar att kommun-antikvariens kartläggning av Årsta Havsbads kulturhistoriska värde ska slutföras. Den var till 70 procent genomförd i februari 2022 när den avbröts. 2. Den nu gällande detaljplanen är ingen ”dålig kompromiss” utan en rimlig avvägning mellan olika aspekter på Årsta Havsbads framtid. Tomterna är små och avvägningen mellan bebyggd och obebyggd mark är ytterst känslig för områdets karaktär. Just nu minskar grönskan medan de hårdgjorda ytorna ökar, vilket avsevärt försvårar dagvatten-infiltrationen på de enskilda tomterna. Ökade byggrätter skulle ytterligare förvärra detta, alltså gå tvärtemot de ökande kraven på omställning med större hänsyn till miljön. 3. I vår skrivelse från 21/4 2023 tog vi inte upp närheten till Försvarsmakten i Berga. Men utvecklingen i den del av världen som ligger utanför Haninge kommun skapar problem som inte bara handlar om buller från skjutövningar. Det ökade krigshotet och ett framtida medlemskap i NATO medför att Berga och Vitså kommer att byggas ut avsevärt och övningarna blir fler. Då är sommarboende en lämpligare kategori som varken stör eller störs lika mycket. Att en kommunpolitiker anser att miljömässiga och kulturella värden väger lätt i förhållande till potentiella väljares intresse av större byggrätter är beklagligt, men begripligt. Men att i det nya läget i Östersjön satsa på att bygga ut ett anspråkslöst stugområde till permanentbebodd villastad i direkt anslutning till ett framträdande militärt mål är knappast att ta ansvar för Haningebornas framtid. Vi vill åter påpeka att majoriteten – drygt 70 procent av fastigheterna – bebos av sommarboende. 561 fastigheter är fritidshus och 208 är permanentbostäder, enligt Haninge kommuns egen statistik. Siffran har inte ändrats de senaste två åren, så varifrån får du din information? Din benämning ”sommargäster” på oss sommarboende känns märklig med tanke på att alla Årstabor äger sin fastighet, både hus och tomt. Många av oss har tillbringat den varma årstiden här sedan flera generationer tillbaka. Vi känner oss inte som några gäster och främlingar i den unika miljö vi själva har skapat. För framtiden önskar vi i första hand att nuvarande detaljplan förlängs. Om en ny detaljplan ska arbetas fram vill vi som intressegrupp medverka i processen eftersom vi i allra högsta grad berörs.
E.u. för Föreningen Bevara sommarstaden Årsta Havsbad Karin Marcus ordförande

Kommunstyrelsens ordförande i Haninge, Sven Gustafssons svar via e-post den 17 juni

Hej Karin Marcus, ordförande i Bevara sommarstaden Årsta Havsbad. Jag ber om ursäkt för att din skrivelse farit på lite irrvägar. Nu har den hamnat rätt. Vad jag kan utläsa från din skrivelse finns det önskemål att på något sätt fortsätta med utredningar som säkrar upp bevarande av Årsta Havsbad avseende kulturmiljö och byggrätter. Din skrivelse har nu hamnat hos den högst ansvariga politikern i Haninge kommun, som högst troligt kan inordnas under rubriken ”vissa politiker” i din skrivelse. Även om din skrivelse inte direkt innehåller en fråga så kan jag när jag ändå svarar redogöra för min inställning till Årsta Havsbad. Det är en fantastisk plats att bo på och borde vara levande året runt. Jag anser att detaljplanen blev en synnerligen dålig kompromiss där skattebetalare och invånare i Årsta Havsbad inte i tillräcklig utsträckning fick sina intressen tillgodosedda. Även om detaljplanen sedan den antagits begränsat möjligheterna för familjer att bosätta sig permanent i området har så ändå skett. Det är ett oerhört attraktivt område trots att det ligger granne med försvarsmakten och inom dess influensområde för buller. Jag förstår att det finns starkt motsatta intressen mellan en del sommargästers och de permanentboende i området. Jag företräder uppfattningen att de som bor i området har ett betydligt starkare intresse. Detaljplanen kan inte ändras förrän 2030, men jag kommer fortsatt att verka för att invånarna i Årsta havsbad ska kunna fortsätta att bo där och att de som inte kan bo där nu på grund av alldeles för små byggrätter ska kunna ges den möjligheten i framtiden. Vad gäller kulturmiljön så tror jag inte att det är några problem med att bevara rimliga delar av den och vid behov använda förvanskningsförbud i en ändrad detaljplan. Om jag tolkar det rätt så finns verkar det finnas ett antal fastighetsägare som vill bevara bebyggelsen på sina fastigheter och deras intressen ska naturligtvis tillvaratas om det är möjligt.
Vänliga hälsningar Sven Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande i Haninge

TILL HANINGE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2023-04-21

Vi är en ideell förening i Årsta havsbad som heter ”Bevara sommarstaden Årsta havsbad” och verkar för precis det vi heter. Vi vill fästa uppmärksamheten på några saker som det är viktigt för er politiker att känna till och ta ställning till. Årsta havsbad är en mycket speciell plats med speciell historik. Området skapades i slutet av 1920-talet som en helhet av Sven Wallander. Han hade en vision att kunna ge stadsmänniskor med små medel möjlighet till rekreation i naturen. Därför är husen små, tomterna små och de gemensamma grönytorna stora. Området var så banbrytande att det även väckte uppmärksamhet internationellt. Den nu gällande detaljplanen stödjer bevarandet av den speciella karaktären och det är vi glada för. Vi vet genom kontakt med kommunantikvarien att en kartläggning och sammanställning av Årsta havsbads kulturhistoriska värde var till ca 70 % genomförd i februari 2022, men att den inte blivit slutförd och inte verkar bli det. Det verkar slöseri att inte fullfölja den och ”kasta bort” det arbete som redan är gjort. I och med att området fick kommunalt VA infört 2017, antas att alla vill bo där året runt och därför vill ha större byggytor. För våra medlemmar (ca 130 medlemmar) stämmer inte detta. Vi vill fortsätta att vara sommarboende, vi vill ha kvar grönskan och naturen och den kulturhistoriska småskaliga byggnationen. Enligt Haninge kommuns egen statistik är majoriteten av fastigheterna bebodda med sommarboende. Det stämmer inte, som vissa kommunpolitiker påstår, att alla vill bo heltid i Årsta havsbad och måste ha större boyta. Vi är inte emot utveckling men vi är emot förstörelse av natur- och kulturvärden. Det fanns långt gångna planer på att riva och renovera hela Gamla stan i början på 1900-talet, men tack och lov skedde inte det. Idag är det den mest attraktiva delen i Stockholm. Man rev Klarakvarteren i mitten på 1900-talet och byggde t ex ett parkeringshus, som redan är rivet. Många tycker idag att det var ”rivningsraseri” i Klarakvarteren och beklagar att det skedde. Låt inte Årsta havsbad bli så exploaterat och förändrat så att den speciella karaktären försvinner. Fullfölj kartläggningen av Årsta havsbads kulturhistoriska värde. När en ny detaljplan ska göras, värna då fortfarande om Årsta havsbads särart. Årsta havsbad är en pärla.
Karin Marcus, ordförande i Föreningen bevara sommarstaden Årsta havsbad Stockholm 2022-01-16

Kommunens svar angående solceller och sedumtak.
Efter att vi i Bevara sommarstaden Årsta havsbad skrivit till Haninge kommun hösten 2021 med några frågor som våra medlemmar undrat över, kom detta svar från kommunens bygglovsavdelning den 8 november 2021:
Hej, Det finns inte något generellt förbud mot solceller i Årsta havsbad men det kan behövas en ansökan om bygglov för att pröva om solceller kan anordnas på tak. För att sammanfatta den andra punktlistan nedan så behövs alltid bygglov för takintegrerade solceller (inte detsamma som utanpåliggande solceller) och sådant bygglov kan inte ges p.g.a. de krav som finns om takmaterial i detaljplanen. Detsamma gäller för sedumtak. Vidare krävs också bygglov (enligt nu rådande rättsläge) för utanpåliggande solceller om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Vad som är avsevärt är inte helt enkelt att redogöra för men några kriterier är: – Hur stor del av taket beläggs? – Hur beläggs taket med solceller? En sammanhängande rektangulär yta? Eller uppdelat på flera ytor med många hörn? – Hur iögonfallande blir kontrasten med solceller och befintligt tak? Det blir t.ex. större kontraster ifall svarta solceller läggs på ett rött tegeltak jämfört med ett tak med slätfalsad plåt. – Hur stor blir påverkan på omgivningen? T.ex. synlighet eller reflexer från solen. Rättslig sammanställning 1. De undantag som infördes i plan- och bygglagen 2018-08-01 om solceller etc. gäller inte Årsta havsbad av flera anledningar. Området anses som ett särskilt kulturhistoriskt värdefullt område men området anses också vara av riksintresse för totalförsvaret, 8 kap. 13 § och 9 kap. 3 c § plan- och bygglagen 2. I bygglovssammanhang finns det två typer av solceller, utanpåliggande som monteras på befintligt tak och sådana som integreras i takkonstruktionen. 3. I detaljplanen för Årsta havsbad anges att takmaterial ska vara svart eller mörkgrå papp, svart eller mörkgrå slätfalsad plåt eller rött lertegel. 4. I detaljplanen anges också att det är utökad lovplikt och att bygglov krävs bl.a. för byte av takmaterial. 5. Integrerade solceller är inte möjliga i området då detaljplanen anger takmaterial ska vara svart eller mörkgrå papp, svart eller mörkgrå slätfalsad plåt eller rött lertegel. 6. Utanpåliggande solceller anses inte innebära takmaterialet byts, prop. 2017/18:197 s. 11. Den generella bestämmelsen om bygglov för byta taktäckningsmaterial i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen är därmed inte tillämplig. 7. Frågan som blir kvar är om solceller innebär att byggnadens yttre påverkas på annat sätt som också kräver bygglov, 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen.
Det enklaste är att de som i Årsta havsbad önskar få en bedömning från bygglovsavdelningen ifall ett visst förslag att montera solceller på en viss byggnad är bygglovspliktigt är att kontakta bygglovsavdelningen. I sådant fall maila bilder till bygglov@haninge.se på husets alla sidor samt en skiss som visar ungefärligt hur solceller avses monteras på vilka delar av byggnadens tak.
Vänliga hälsningar Madelene Turesson Rådgivande bygglovshandläggare Stadsbyggnad/Bygglovsavdelningen
136 81 Haninge Besök: Rudsjöterrassen 2
Växel: 08-606 70 00 Telefon: 08-606 51 03 Stockholm 2020-11-09

KÄRA MEDLEMMAR I FÖRENINGEN BEVARA SOMMARSTADEN ÅRSTA HAVSBAD Tack för ert förtroende och engagemang inför Årsta Havsbads samfällighets årsmöte 28/10 2020.Många medlemmar trotsade smittrisk och restriktioner och kom till hotellet i Handen. Vi i styrelsen fick med oss drygt 20 fullmakter och vi har fått många uppskattande ord av er medlemmar efteråt. Tack! Årsmötet var verkligen annorlunda; annan lokal, gles sittning, bara en representant per fastighet, 170 fullmakter och därför fyra rösträknare. Ordförandevalet behövde ingen rösträkning då en helt övervägande majoritet valde sittande ordförande Lars Sjöholm i motsats till valberedningens förslag. Lars, som var den kandidat som vår förening stödde, fick minst 80 procent av rösterna vilket vi gläder oss åt. Vår egen styrelsemedlem Salan Ahlgren valdes till suppleant i samfällighetens styrelse.
Kontaktuppgifter till medlemmar. När vi ringt runt till medlemmar har vi upptäckt att våra medlemslistor har många felaktigheter. Vi behöver därför uppdatera dessa. Mejla gärna dina uppgifter(namn, adr på vintern, adr i Årsta Havsbad, tel nr och e-post) till Kjell Johansson, vår kassör, som också sköter vårt medlemsregister; kjelljo@telia.com Vår förening fortsätter att arbeta för de sommarboendes intressen. Vi slår vakt om Årsta Havsbads unika karaktär och motsätter oss bredare vägar, större byggrätter, hotell i badparken och andra försök att förvandla vårt Årsta Havsbad till villaförort. Vi behöver bli fler för att få större tyngd hos de myndigheter som bestämmer över Årsta Havsbad. Prata med dina grannar eller andra som du tror har intresse av att bevara Årsta Havsbads natur-och kulturmiljö. Om dina barn övertagit fastigheten, prata med dem om att vi finns. Medlem blir man genom att mejla mig på karmar@telia.com och det kostar inget att vara medlem. Årsmöte 2020/2021 Vi hade ju inget årsmöte i somras och vi ser ingen möjlighet att ha ett årsmöte förrän till sommarenoch därför planerar vi ett dubbelt årsmöte till 2021. Skänk bidrag via swish. Eftersom vi inte har någon medlemsavgift har vi avstått från kostnaden för PGkonto, men den som vill skänka bidrag kan swisha till mig på 070 776 07 17 eftersom det lätt går att redovisa till vår revisor.Vi har omkostnader för hemsida, porto och kontorsmaterial.
ERA UPPSKATTANDE ORD HAR GJORT VÅRT ARBETE MENINGSFULLT. TACK! Karin Marcus, ordförande Stockholm 2020-09-25

KÄRA MEDLEMMAR I”BEVARA SOMMARSTADEN ÅRSTA HAVSBAD V 42 13-15 oktober sker den samordnade avstängningen av VA och hämtning av vattenmätare. Man ska anmäla sitt behov av avstängning till Haninge kommun,VA-avdelningen senast 6 oktober, helst på deras blankett. Info om detta finns på kommunens hemsida. De informerar inte på något annat sätt, därför skickar vi detta mail. Vi passar också på att informera om att eldningsveckor är V41 och 42. Det betyder att man får elda samtidigt som man har vattnet kvar nästan två veckor, något vi bett kommunen om. Vi avvaktar fortfarande myndigheternas beslut när det gäller möjligheten att ha årsmöte, både vårt eget och samfällighetens.Ha en fin höst och följ Folkhälsomyndighetens råd! HälsningarKarin Marcus, ordförande.

Överklaganden och korrespondens 2010-2015

2010:

Regeringsrätten

Överklagande av beslut fattat i Kammarrätten i Stockholm

Överklagat avgörande: beslut daterat 2010-09-27 i mål nr 5199-10 vid Kammarrätten i Stockholm avdelning 03.  

Jag vill överklaga att prövningstillstånd ej är medgivet.

 Jag yrkar på att Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd och ändrar Kammarrättens beslut.

Jag anser att det är av vikt för rättstillämpningen att en kommun följer de regler och bestämmelser som gäller, i detta fall angående miljökonsekvensbeskrivning (MKB).  Haninge kommun har underlåtit att göra en MKB, trots att Miljöbalken uttryckligen säger att det ska genomföras vid de planeringsomständigheter som gäller i detta fall, ”om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan”.

Sakfrågans behandling är beroende av att regler följs. Reglerna ska garantera att rätt och tillräckligt underlag finns för att fatta ett relevant beslut. Genom att Haninge kommun fattar ett beslut mot gällande regler eftersom MKB ej är genomfört, blir beslutet ogrundat.  Varför ska regler finnas om dessa ej behöver följas? Vem avgör definitionen av ”betydande miljöpåverkan”? Skrivelsen nedan påvisar att den, av Haninge Kommun, framtagna detaljplanen skulle komma att innebära en betydande miljöpåverkan.   Ett annat skäl för prövning är att det militära riksintresset kommer att underordnas det kommunala intresset, om Haninge kommuns talan får råda.  Om Haninge kommun genomför ett kommunalt VA-system kommer konflikten mellan året-runt-boende och bullerstörningar från AMF 1 att ställas på sin spets.  Enligt gällande regler blir det militären som får ge efter eftersom det är den störande verksamheten som måste flytta på sig.   Med hänsyns till ovanstående två skäl begär jag prövning, så att Haninge kommun kan tvingas genomföra den MKB som enligt Miljöbalken borde ha gjorts.

Skälen för min överklagan är:

Kammarrätten har inte behandlat sakfrågan, avseende lagligheten av kommuns beslut, i det överklagande av kommunalt beslut som inlämnades till Kammarrätten gällande beslut fattat av stadsbyggnadsnämnden i Haninge Kommun den 16 juni 2010 avseende detaljplan Årsta Havsbad SBN 252/2009.

Jag yrkar på att:

Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd och ändrar Kammarrättens beslut avseende laglighetsprövning samt upphäver beslut fattat i stadsbyggnadsnämnden i Haninge Kommun. Överklagandet ställt till Kammarrätten är inte ett överklagande av detaljplanen i sak utan ett klagande av att beslutet i stadsbyggnadsnämnden tagits utifrån felaktig grund. Nedan anges bevisen för att jag anser att kommunen har fattat beslut utifrån ett oriktigt och olagligt underlag.

1. Motstridigt planförslag

Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen utgör ett samlat beslutsunderlag och är ett handlingsprogram som visar kommunens syn på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är vägledande för efterkommande beslut men inte juridiskt bindande. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tas tillvara och utgör på detta sätt en gemensam grund för myndighetsbeslut. Kustplanen 2002 framtagen av Haninges samt Nynäshamns kommuner syftar till:

•att öka medvetenheten och förståelsen för skärgårdsområdenas speciella förutsättningar och möjligheter.

•att beskriva vattenområdenas och strändernas kvaliteter och hot.

•att redovisa hur land- och vattenområden i kommunerna bör skyddas, bevaras och utvecklas.

•att redovisa vilka land- och vattenområden som kan utvecklas/exploateras.

•att tydligt beskriva möjligheter att utveckla näringar i skärgården, vilka samtidigt hushåller eller förstärker områdets natur- och kulturvärden.

•att vara ett tydligt och lättolkat underlag för tillståndsprövningar enligt till exempel Plan- och bygglagen och Miljöbalken

I planförslaget anges att ”Målsättningen är att Årsta havsbad (ÅH) ska bevara och utveckla sin identitet som Sommarstaden vid Horsfjärden”.

 Haninge Kommun inger falska förhoppningar om att kommunen vill bevara natur- och kulturmiljön, men bäddar för radikala förändringar med ett året runt -VA. Historien visar att områden där kommunalt VA dras fram tvingar sommarstäderna till att bli sk. omvandlings-områden och skapar tryck för permanentboende. Idag finns inget permanentningstryck i Årsta Havsbad.

Jag anser därför att beslutet är fattat på oriktiga grunder, är motstridigt mot Kustplanen och att syftet med planen är vilseledande.  2. Dåligt underbyggt beslutsunderlag.  Miljökonsekvensbeskrivning är inte genomförd. Kommunen anser att planen inte har någon betydande miljöpåverkan. Detta anser jag vara direkt felaktigt då dels en förutsättning för planen är en utbyggnad av Fors reningsverk (enligt Miljöbalken krävs att en MKB utförs vid en sådan utbyggnad), dels kommer LTA-systemet vara eluppvärmt ca 100 dagar/år, samtidigt som ca 700st. mer eller mindre oisolerade sommarhus ska stå uppvärmda vintertid.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning enligt ovan bl.a. utvisa följderna av: utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors reningsverk, utbyggnad av Fors reningsverk och anläggande av hotell i Årsta Havsbad. Vad innebär det för energiförbrukningen om fler bosätter sig permanent och vilken påverkan får det tillsammans med ett eluppvärmt LTA-system på koldioxidutsläppen? Vilken miljö-påverkan innebär det att ca 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används?

Det är inte styrkt att vattenkvaliteten försämrats i ÅH och att ÅH förorenar Horsfjärden.  Det är inte styrkt att permanentningstrycket i ÅH ökat. Tvärtom har antalet permanentboende legat stadigt på ca 19-20% under många år, vilket innebär att majoriteten, ca 700 st., av de 830 stugorna fortfarande nyttjas som sommarstugor. 

Jag anser att beslutet är fattat på olagliga grunder när Haninge Kommun har åsidosatt att utföra en MKB, vilken krävs enligt Miljöbalken.

3. Inte långsiktigt hållbart och inte energisnålt system.

I Kustplan 2002 anges nationella miljömål för Haninge Kommun.

Miljökvalitetsmål gällande planområdet är fastställt i regeringens proposition 1997/98:145 under rubriken Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålet i sin helhet är formulerat enligt nedan:

”Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

Syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”. Det av Haninge Kommun föreslagna VA-systemet ger otillräcklig vattenrening och ger utökad koncentration av utsläpp i Horsfjärden. Eluppvärmning året runt krävs för VA-systemets skull, trots att sommarstugor inte nyttjas året runt. Att tvinga Årsta Havsbadsborna att byta ut miljövänliga urinseparerande klosetter och latrinkomposter till ett eluppvärmt sötvattensbaserat system är inte ett steg framåt, utan flera steg tillbaka. Forskningen idag visar att vattentoalett är det minst uthålliga sättet man kan använda när det gäller att hantera mänskligt avfall. Vattentoaletter släpper ut stora mängder dricksvatten i havet, ger ett metallberikat slam och sprider snabbt de närsalter som göder åar, sjöar och kustvatten. Långtidskompostering är det enda system man kan kalla uthålligt.

I Kustplanen 2002 anges att:

”Bryggorna vid Årsta havsbad och Dalarö dras sedan länge med problem. Vackra dagar när folk vill ta båten ut i skärgården räcker inte parkeringsplatserna till i Årsta Havsbad, dessutom blir genomfartstrafiken stor”.

Kommunikationerna med bryggan skulle underlättas väsentligt med utökad busstrafik. Med betydligt mindre genomfartstrafik till färjorna skulle luftföroreningarna i området minska. Detta har Haninge Kommun inte tagit hänsyn till i detaljplanen. Vilket ytterligare visar att Haninge Kommun inte tar hänsyn till det nationella miljökvalitetsmålet samt att en långsiktig hållbar utveckling skall främjas.

Jag anser därför att beslutet som bygger på liggande planförslag är grundat på ett oriktigt samt bristfälligt underlag där långsiktigheten inte är seriöst behandlad samt inte är i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet där det anges att en hållbar utveckling skall främjas.    4. Riksintressen  Då planen kommer att öppna upp för permanentboende i en helt annan grad än i dag kommer militären vid AMF 1 Berga att tvingas till dyrbara omprioriteringar (ev. flytt) på grund av bullerstörningar från den militära verksamheten. Naturvårdsverket anger att det är den störande verksamheten, oaktat om verksamheten funnits på platsen länge, som är skyldig att anpassa sin verksamhet efter akustikkraven. Akustikkraven från Årsta Havsbad kommer med största säkerhet att öka om detaljplanen vinner laga kraft på grund av att den medger utökade möjligheter för permanent bosättning.

I Kustplanen 2002 anges att skärgården är ett Nationallandskap. Hela skärgården är, från Forsmark i Uppland till Arkösund i Södermanland, av riksintresse för sina samlade natur- och kulturvärden enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Detta betyder att hela kustplaneområdet omfattas av denna bestämmelse. Årsta Havsbad anges ha ett kulturhistoriskt värde, vilket har dokumenterats och inventerats. Årsta Havsbads sportstugemiljö anges i Kustplanen vara en viktig helhetsmiljö för kulturmiljövården.

Årsta havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Ambitionen var att trångbodda stockholmare med begränsade ekonomiska resurser också skulle få chansen att vistas i skärgården under sommaren. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor.   Årsta Havsbad är i kommunens kulturmiljöprogram klassat som utredningsområde, det vill säga en noggrann undersökning krävs för att en beskrivning och värdering av kulturmiljön ska kunna göras. Stockholms läns museum har under sommaren 2001 genomfört en sådan värdering ”Årsta havsbad – kulturhistorisk värdering och förslag till skydd för bebyggelsen”. Värderingen slår fast att miljön i Årsta Havsbad som helhet har ett kulturhistoriskt värde. Strukturen med små hus på tomter som är omgärdade av gröna staket bör behållas.  Särskild hänsyn ska enligt kulturmiljöprogrammet tas till områdets ursprungliga karaktär vid om- och tillbyggnader. Årsta havsbad får inte utvecklas utan kulturmiljövårdande insatser. Museet anser att skyddsbestämmelser bör tas in i en detaljplan och ger förslag på hur de kan utformas. ”Kulturmiljön i Årsta havsbad bör utredas vidare och få någon form av skydd.”

För Årsta havsbad med omnejd finns en fördjupad översiktsplan från början av 1990-talet som trycker på att stor hänsyn ska tas till kulturmiljön och landskapsbilden.

Jag anser därför att beslutet att anta detaljplanen kommer att ge betydligt större verkningar för riksintressena än vad Haninge Kommun ger sken av. Konsekvenserna av detaljplanen kommer dels att bli att AMF 1 kan komma att tvingas flytta dels att Årsta Havsbads kulturhistoriska värde ödeläggs.

Undertecknat 2010-10-11

2011:

Länsstyrelsen i Stockholms län

Överklagande av detaljplan

Överklagat avgörande: Dnr: SBN 252/2009, Plan.2004.15.

Överklagande av beslut taget av Kommunfullmäktige i Haninge Kommun

den 2011-10-17, § 177, avseende antagande av detaljplan för Årsta Havsbad.

Jag vill överklaga beslutet.

 Jag yrkar på att Länsstyrelsen i Stockholms län upphäver Haninge Kommuns antagandebeslut.

Skälen för min överklagan är:

1. Plan och bygglagen

Det finns en ordning för hur detaljplaner ska hanteras för att säkerställa demokrati och möjliggöra för samtliga sakägare att kunna ta ställning till det som fastläggs i en detaljplan. Jag anser att förloppet kring denna detaljplan, som nu antagits, har utförts på ett vilseledande sätt mot sakägare i Årsta Havsbad.

I planbeskrivning till detaljplanen anges följande:

”Tidigare var framtagandet av en detaljplan för Årsta Havsbad tänkt att ske i en etapp-indelning, med fem etapper som påbörjades i den nordvästra delen. Samråd för etapp 1 pågick under sommaren 2006. Kommunen beslutade efter detta att hela området skulle planläggas i en enda detaljplan, samrådet pågick under sommaren 2008. De synpunkter och yttranden som inkommit under samrådet för etapp 1 och hela området har legat till grund för den fortsatta planeringen”.

Haninge kommun har således beslutat att hela området skall planläggas i en detaljplan och det är på det sättet som planen har presenterats för fastighetsägarna, övriga sakägare, remiss-instanser, varit på samråd, ställts ut, samt beslutats om i stadsbyggnadsnämnden. Haninge kommun har på intet sätt antytt till fastighetsägarna att kommunen skulle komma att frångå sitt beslut om en detaljplan för hela området.

Inför beslutet i sista instans, kommunfullmäktige, presenteras helt plötsligt två olika detaljplaner. Haninge kommun har egenmäktigt ändrat i den plan som har varit ute på samråd (med många synpunkter), presenterats på utställning (med ytterligare många synpunkter) och fattats beslut om i stadsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutar dessvärre att anta den detaljplan som vare sig fastighetsägare eller övriga sakägare haft att ta ställning till.

Att inför det avgörande beslutet ändra vitala delar av planen och därmed sätta hela den demokratiska processen ur spel anser jag vara ett utomordentligt övertramp och anledning till överklagande av planen och hela planprocessen inom Haninge Kommun.

Ett av de mest viktiga och framträdande områden i Årsta Havsbad är badparken. Badparken utgörs av samfälld mark och är en mycket stor tillgång för området och för Haninge kommuns medborgare. När Årsta Havsbad en gång anordnades var det med tämligen små tomter för enkla sommarstugor för att därigenom tillskapa större ytor med gemensam mark för alla att vistas på, varav badparken var en sådan tydlig och väsentlig gemensam yta. Nu har hela badparken lyfts ut ur detaljplanen för senare beslut. Det har inte fattats några som helst beslut inom samfälligheten om ändringar av nyttjandet av badparken.

Kommunfullmäktige har genom detta beslut kränkt hela den process som ska säkra den demokratiska förankringen. Detta är helt oacceptabelt.

Jag anser att detta sätt att fatta beslut, utan möjlighet för sakägare att påverka, strider mot Plan- och bygglagens intentioner. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

2. Motstridigt planförslag

Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen utgör ett samlat beslutsunderlag och är ett handlingsprogram som visar kommunens syn på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är vägledande för efterkommande beslut men inte juridiskt bindande. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tas tillvara och utgör på detta sätt en gemensam grund för myndighetsbeslut. Kustplanen 2002 är en översiktsplan framtagen av Haninges samt Nynäshamns kommuner som syftar till:

•att öka medvetenheten och förståelsen för skärgårdsområdenas speciella förutsättningar och möjligheter.

•att beskriva vattenområdenas och strändernas kvaliteter och hot mot dessa.

•att redovisa hur land- och vattenområden i kommunerna bör skyddas, bevaras och utvecklas.

•att redovisa vilka land- och vattenområden som kan utvecklas/exploateras.

•att tydligt beskriva möjligheter att utveckla näringar i skärgården, vilka samtidigt hushåller med eller förstärker områdets natur- och kulturvärden.

•att vara ett tydligt och lättolkat underlag för tillståndsprövningar enligt till exempel Plan- och bygglagen och Miljöbalken

I detaljplanförslaget anges att ”Målsättningen är att Årsta Havsbad (ÅH) ska bevara och utveckla sin identitet som Sommarstaden vid Horsfjärden”.

 Haninge Kommun inger i detaljplanen falska förespeglingar om att kommunen vill bevara natur- och kulturmiljön, men bäddar för radikala förändringar med året runt -VA. Historien visar att områden där kommunalt VA dras fram tvingar sommarstäderna till att bli s.k. omvandlingsområden och skapar tryck för permanentboende. Idag finns inget permanentningstryck i Årsta Havsbad.

Jag anser därför att beslutet är fattat på felaktiga grunder, är motstridigt mot Kustplanen och att syftet med planen är vilseledande. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.  3. Dåligt underbyggt beslutsunderlag.  Det är inte styrkt att vattenkvaliteten försämrats i Årsta Havsbad eller att Årsta Havsbad förorenar Horsfjärden.  Det är inte styrkt att permanentningstrycket i Årsta Havsbad ökat. Tvärtom har antalet permanentboende legat stadigt på ca 20 % under många många år, vilket innebär att majoriteten, ca 700, av de 830 stugorna fortfarande nyttjas som sommarstugor.

 Miljökonsekvensbeskrivning är inte genomförd och den miljöpåverkan som uppstår inom och utanför planområdet är inte bedömd. Kommunen anser att planen inte har någon betydande miljöpåverkan. Detta anser jag vara direkt felaktigt då dels en förutsättning för planen är en utbyggnad av Fors reningsverk (enligt Miljöbalken krävs att en MKB utförs vid en sådan utbyggnad), dels kommer det föreslagna LTA-systemet vara eluppvärmt ca 100 dagar/år, samtidigt som ca 700 mer eller mindre oisolerade sommarhus ska stå uppvärmda vintertid för att garantera frostfrihet.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning enligt ovan bl.a. utvisa följderna av:

•-utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors

reningsverk.

•-utbyggnad av Fors reningsverk, nybyggnation av hotell i Årsta Havsbad och ökat

permanentboende.

•-ökad energiförbrukningen om fler bosätter sig permanent.

•-ökade koldioxidutsläpp på grund av eluppvärmt LTA-system.

•-vilken miljöpåverkan det skulle innebära att 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används. (På grund av nya EU-regler, vid ny-, om- och tillbyggnad, kommer sommarstugeägarna att tvingas till ett omfattande arbete med att tilläggsisolera sommarstugorna för att dessa ska kunna härbärgera en vattenmätare, som måste stå frostfritt).

Utifrån att en Miljökonsekvensbeskrivning ska utföras då detaljplanen bl.a. påverkar befolkning, materiella tillgångar, bebyggelse och dokumenterat kulturarv är det ytterst anmärkningsvärt och förbryllande att ingen sådan utförts. Planens potentiella miljöpåverkan är inte bedömd.

Jag anser att beslutet är fattat på felaktiga grunder när Haninge Kommun har nonchalerat att utföra en MKB, se även punkt 5. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

4. Inte långsiktigt hållbart och inte energisnålt system.

I Kustplan 2002 anges nationella miljömål för Haninge Kommun.

Miljökvalitetsmål gällande planområdet är fastställt i regeringens proposition 1997/98:145 under rubriken ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Miljökvalitetsmålet i sin helhet är formulerat enligt nedan:

Syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”.

 Det av Haninge Kommun föreslagna VA-systemet ger utökad koncentration av utsläpp i Horsfjärden. Eluppvärmning av stugorna året runt krävs för VA-systemets skull, trots att de inte nyttjas året runt. Att tvinga Årsta Havsbadsborna att byta ut miljövänliga torrklosetter och latrinkomposter till ett eluppvärmt sötvattensbaserat system är inte ett steg framåt, utan flera steg tillbaka. Forskningen idag visar att vattentoalett är det minst uthålliga sättet man kan använda när det gäller att hantera mänskligt avfall. Vattentoaletter släpper ut stora mängder dricksvatten i havet, ger ett metallberikat slam och sprider snabbt de närsalter som göder åar, sjöar och kustvatten. Reningsverken kan bara ta hand om hälften av kvävet och förmår över huvud taget inte ta emot vissa kemikalier och läkemedelsrester. Via reningsverken spolas avloppsvattnet ut i Östersjön istället för att hjälpa till att göda jorden som kompost. Jag anser att det i dagens tider har framkommit så oerhört mycket information om det miljömässigt förkastliga i att anordna toaletter med sötvattenspolning att det vore bedrövligt att inte utreda alternativ i en kommun som vill framstå som miljömedveten.  

Numera är fosfatutsläpp från hushållens BDT-vatten försumbara då fosfater är förbjudna i tvätt- och diskmedel. Ett sommarhushålls andel av näringsämnen i spillvattnet uppgår till ca 5% av ett LTA-anslutet åretrunthushålls utsläpp. Merparten av näringsämnena går bort via slutna system för toalettavlopp och genom att sommarstugorna bara nyttjas under del av året.

I Kustplanen 2002 anges även att ”Badbusslinjer bör inrättas under sommarhalvåret för att boende utan tillgång till bil ska ha en möjlighet att nyttja havsbaden”. Detta har Haninge Kommun inte följt i förslaget till den nya detaljplanen. Planen anger inga nya busslinjer som skulle kunna komma att avlasta området från den under sommaren betydligt ökade biltrafiken. Genom området löper en väg till Årsta Brygga, där båtarna till Utö lägger till. I Kustplanen 2002 anges att: ”Bryggorna vid Årsta Havsbad och Dalarö dras sedan länge med problem. Vackra dagar när folk vill ta båten ut i skärgården räcker inte parkeringsplatserna till i Årsta Havsbad, dessutom blir genomfartstrafiken stor”. Kommunikationerna med bryggan skulle underlättas väsentligt med utökad busstrafik. Med betydligt mindre genomfartstrafik till färjorna skulle luftföroreningarna i området minska. Detta har Haninge Kommun inte tagit hänsyn till i detaljplanen. Vilket ytterligare visar att Haninge Kommun inte tar hänsyn till det nationella miljökvalitetsmålet samt att en långsiktig hållbar utveckling skall främjas.

5. Riksintressen  Då planen kommer att öppna upp för permanentboende i en helt annan grad än i dag kommer militären vid AMF 1 Berga att tvingas till dyrbara omprioriteringar (ev. flytt) pga. av de bullerstörningar som den militära verksamheten orsakar. Naturvårdsverket anger att det är den störande verksamheten, oaktat om verksamheten funnits på platsen länge, som är skyldig att anpassa sin verksamhet efter akustikkraven. Akustikkraven från Årsta Havsbad gentemot AMF 1 kommer att öka om detaljplanen vinner laga kraft på grund av att planen medger utökade möjligheter för permanent bosättning. Bebyggelsen kan komma att anses vara olämplig med hänsyn till de boendes hälsa.

Årsta Havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Ambitionen var att trångbodda stockholmare med begränsade ekonomiska resurser också skulle få chansen att vistas i skärgården under sommaren. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor.   Årsta Havsbad är i kommunens kulturmiljöprogram klassat som utredningsområde, det vill säga en värdering av kulturmiljön ska göras. Stockholms läns museum har under sommaren 2001 genomfört en sådan värdering ”Årsta Havsbad – kulturhistorisk värdering och förslag till skydd för bebyggelsen”. Värderingen slår fast att miljön i Årsta Havsbad som helhet har ett kulturhistoriskt värde. Strukturen med små hus på tomter som är omgärdade av gröna staket bör behållas. Särskild hänsyn ska enligt kulturmiljöprogrammet tas till områdets ursprungliga karaktär vid om- och tillbyggnader. Årsta Havsbad får inte utvecklas utan kulturmiljö-vårdande insatser. Museet anser att skyddsbestämmelser bör tas in i en detaljplan och ger förslag på hur de kan utformas: ”Kulturmiljön i Årsta Havsbad bör utredas vidare och få någon form av skydd.” För Årsta Havsbad med omnejd finns en fördjupad översiktsplan från början av 1990-talet som trycker på att stor hänsyn ska tas till kulturmiljön och landskapsbilden.

Jag har även blivit uppmärksammad på att Länsstyrelsen kommer att utreda huruvida Årsta Havsbad ska klassas som Riksintresse.

Jag anser att beslutet att anta detaljplanen kommer att ge betydligt större verkningar för riksintressena än vad Haninge Kommun ger sken av. Ett genomförande av planen får som effekt att människor flyttar permanent till området och konsekvensen blir dels att de då blir utsatta för bullerstörning från AMF 1 dels att AMF 1 kan komma att tvingas flytta samt att Årsta Havsbads kulturhistoriska värde ödeläggs.

Med hänsyn till att en kulturmiljö av riksintresse påtagligt skulle skadas, yrkar jag att länsstyrelsen upphäver kommunens planbeslut.

I enlighet med ovanstående yrkar jag på att Länsstyrelsen i Stockholms län upphäver Haninge Kommuns antagandebeslut.

Undertecknat 2011-11-03

2012:

Till Mark- och miljööverdomstolen

2012-12-20

Härmed överklagar jag dom från Mark-och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt meddelad 2012-11-30 med målnummer P4359-12.

Jag yrkar att beslutet upphävs att anta ny detaljplan för Årsta Havsbad.

Jag anser att detaljplanen kommer att medföra betydande miljöpåverkan, vilket jag kommer att utveckla nedan i avsnitt 5. Jag tycker det är märkligt att inte genomföra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) när ”miljöproblemet” är utgångspunkt för en ny detaljplan. Om det är frivilligt att genomföra en MKB undrar jag när det bedöms lämpligt att göra det. De lämplighetsbedömningar som kommunen gjort vilar på en rad lösa antaganden, därför blir de avvägningar som kommunen gjort mellan enskilda intressen och allmänna intressen oskäliga.

Eftersom lagtexten i miljöbalken säger att den miljövänligaste och kostnads-effektivaste lösning ska användas och Haninge kommun inte uppfyller det kravet i detaljplanen, anser jag att saken måste prövas.

Enligt en masteruppsats vid Stockholms Universitet år 2011 är livscykelkostnaden för kommunalt VA mer än 2 – 4 ggr den för enskilt VA eller Vakuumtoalett. Hela LTA-systemet kräver elenergi, ca 350 000 kWh, orsakande 130 ton CO2 per år (källa: Vattenfall och Svanen miljömärkning). Till det kommer uppvärmning av rum med påkopplat vatten till +15 grader enligt försäkringskrav.

Utöver kommunala anslutningsavgiften för LTA uppskattas kostnad för varje fastighetsägare bli 200 000 till 400 000 kr för arbeten på egna fastigheten – grävning, sprängning, VA- och elinstallation samt ev. tillbyggnad.

Haningen kommun förordar i detaljplanen att ett VA-system med LTA-teknik ska användas. Ur miljösynvinkel är en sådan lösning mycket energikrävande, dricksvattenkrävande, inte renande nog varken för Östersjön eller för rötslammet (Bil.1 + Bil.2). Det är en beprövad teknik, men ifrågasätts mer och mer av expertisen. Haninge kommun, med hjälp av Södertörns miljö -och hälsoskyddsförbund, SMOHF har avvisat ett förslag på en flexiblare VA-anläggning för Årsta Havsbad och använt argument som avslöjar totalt ointresse för miljövänligare lösningar.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning bl a visa på följande konsekvenser:

•utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors reningsverk.

•utbyggnad av Fors reningsverk och ökat permanentboende.

•ökad energiförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp på grund av eluppvärmt LTA-system.

•vilken miljöpåverkan det skulle innebära att 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används, pga att dessa ska kunna härbärgera en vattenmätare, som måste stå frostfritt.

Åberopade bevis:

Jag bifogar Haninge kommuns skrivelse daterad 2012-03-26 (Bil.3). Jag kommer att gå igenom den och peka på lösa antaganden, direkta felaktigheter och ovilja att använda moderna och lösningar.

Jag tänker gå igenom punkterna som Haninge kommunen listat, sid. 3, med rubriken ”Kommunens huvudsakliga skäl för att ordna vatten och spillavlopp i ett större sammanhang”

Jag anger bokstav A-I för varje punkt.

Använd terminologi: LTA =Låg Tryck Avlopp, BDT =Bad Disk Tvätt – kallas också gråvatten, K-vatten =Klosettvatten – kallas också svartvatten, Spillvatten =BDT- och K-vatten, VA =Vatten och Avlopp, CO2 =koldioxid. Något oegentligt används alltså ibland termen Avlopp då man avser spillvatten – Avlopp =dagvatten + spillvatten.

A: Enligt SGUs aktuella karta för grundvatten (Bil.4) finns det gott om grundvatten på vissa områden inom Årsta Havsbad. Vid telefonsamtal med SGU säger de att vattnet skulle räcka för 850 hushåll med 2 personer boende året runt. För att veta vilken risk det är för saltvatten-inträngning måste undersökningar av grundvattenströmmar göras och det är inte gjort.

B. Den gemensamma sommarvattenanläggningen har alltid visat tjänligt vatten vid de regelbundna prover som tas. Några få gånger har det varit med anmärkning, men det har bl.a. berott på skärpta krav och det har installerats UV-utrustning som renat vattnet bättre. Ingen gång, trots upprepade frågor har jag fått veta var det otjänliga vattnet finns.

C. Det stämmer, men området har vattenskyddsområden, som Haninge kommun tyckte att Årsta Havsbad kunde sluta att ha.

D. Det stämmer, men det finns moderna lösningar med sluten tank för klosettvatten och infiltration med filter för BDT-vatten så att grundvatten inte förorenas (Bil.5).

E. Ja kontroll måste alltid utföras, men Årsta Havsbads natur är typisk skärgårdsnatur och andra skärgårdsområden har enskilda, gemensamma lösningar. Den känsliga omgivningen skulle påverkas minst lika mycket av LTA-systemet med omfattande sprängningar och otillräcklig rening för återföring till hav och åkermark.

F. Det stämmer, men går att åtgärda. Utvecklingen har gått snabbt de senaste 10 åren med nya metoder för små lokala reningsanordningar, även för bergstomter. (Bil.5+Bil.6)

G. Det stämmer och visar att det varit bristande kontroll av Haninge kommun i området. Samfälligheten i Årsta Havsbad har enligt anläggningsbeslutet bara ansvar för det gemensamma sommarvattensystemet och dagvattensystemet. De avlopp (stenkistor) eller slamtankar som finns är kommunens ansvar att övervaka.

H. Självklart ska EU:s ramdirektiv uppfyllas, men LTA-systemet uppfyller sämre än vissa andra lösningar att hålla nere kemikalier, tungmetaller soch medicinrester (Bil.2). Det finns andra lösningar som dessutom tar tillvara näringsämnena på bättre sätt (Bil.6). Jämförelsen, att Årsta Havsbad med 850 fastigheter, ger ett fosforutsläpp, som nästan är jämförbart med 15.000 personer anslutna till Fors reningsverk, är fullständigt felaktig. Detta har påtalats till kommunen som medgivit att det var en schablonberäkning som inte stämde. Trots det dyker detta påstående upp igen. Man måste ha i åtanke att fastigheter i Årsta havsbad har tank, som töms genom slamsugning, torrdass eller mulltoa vars slutprodukter aldrig släpps ut i havet och därför inte kan bidra till den påstådda fosforbelastningen. Dessutom är disk och tvättmedel med fosfater numera förbjudna.

I. Självklart har kommunen ansvar för planering av vatten- och avloppsförsörjning inom kommunen, men kommunen måste också göra sina bedömningar på fakta, inte gissningar, rykten eller lösa antaganden. Ingen vet t ex hur många brunnar som är borrade (300 eller 600?), ingen vet hur många fungerande/ illa fungerande infiltrationer det finns, ingen vet hur grundvattnet strömmar under Årsta Havsbad

Några ytterliga kommentarer och exempel på felaktigheter i underlaget:

Sid. 3 näst sista och sista stycket: Om man delar spillavlopp (duplikatsystem) i klosettvatten med sluten tank och BDT-vatten med modern infiltrationsanläggning är det ingen risk för nedsmutsning av grundvattnet (enligt erfarna VA-ingenjörer Peter Ridderstolpe och Mats Johansson). Det är också den lösning man nyligen infört i Hölö (Bil.6).

Risken att grundvattnet inte skulle räcka kan minska avsevärt vid användning av vakuum-toaletter som endast kräver 20% av vattenmängden jämfört med vanliga vattentoaletter. Vid uppdelning av klosettvatten och BDT-vatten återförs dessutom det renade BDT-vattnet till grundvattnet.

Sid. 5 litet nedanför mitten: energiåtgången att transportera klosettvatten överstiger definitivt inte kostnaden att transportera spillvatten i ledningar, vilket Haninge kommun påstår. Spillvattentransport kräver att vatten som transportmedel hålls uppvärmt under vintern medan klosettvatten via vakuumledning inte behöver vara uppvärmt hela tiden. Man kan spola med ½-liter regnvatten. Detta intygas av driftsansvarig för Skärlinge Fritidsbys gemensamma VA-system med vakuumtoaletter (ca 270 fastigheter ). Haninge kommun har återigen inte undersökt ordentligt utan gissar/förväntar sig.

Sid. 6 tredje stycket uppifrån: Det påstås att det stora flertalet boende i Årsta Havsbad har dusch, tvättrum, disk- och tvättmaskiner. Det är ett påstående som är helt gripet ur luften.

Sammanfattningsvis anser jag att skriften är vilseledande och osaklig. Några punkter är direkt felaktiga, andra starkt överdrivna och några är helt ogrundade påståenden. Många av de anförda punkterna kan enkelt åtgärdas och är i sammanhanget knappt relevanta att ta upp om inte syftet är att ge ett intryck av stora problem. Om nu problemen vore så stora är det märkligt att man inte har gjort en miljökonsekvensbeskrivning för att satsa rätt. Det är en mycket stor insats Haninge kommun vill genomföra, men på lös grund och dessutom på mycket lång sikt.

Forskning som bedrivs på SLU och på GU, visar på risker med stora VA-system ut till havet och faran med rötslam som innehåller medicinrester och tungmetaller (Bil.2).

Forskning och en serie debattartiklar i DN beskriver det farliga slöseriet med dricksvatten som transporterar kiss och bajs samt förorsakar en kommande fosforbrist. De förordar mindre kretsloppssystem med separering av klosettvatten och BDT-vatten och förordar vakuumtoaletter som bara kräver 1/5 del spolvatten jämfört med dagens vanliga toaletter (Bil.5).

Vattentoaletten uppfanns år 1775 och har egentligen inte utvecklats sedan dess. De slog igenom i storstäderna för ca.100 år sedan, och var då en välsignelse. (LTA har använts i över 30 år.) Tyvärr skapade de ett nytt problem – övergödning av haven. Kommunalt spillvatten och reningsverken bidrar i dag till både övergödning och förgiftning av Östersjön.

Reningsverkens slam kan inte användas som gödning av åkermark för matproduktion – speciellt inte för barnmat. LRF avråder bestämt från hantering av slam på åkermark (Bil.2).

Det finns andra, miljövänliga lösningar för omhändertagande av BDT (Bad Disk Tvätt)- och klosettvatten, det senare kan efter våtkompostering ge värdefullt gödsel för odling av livsmedel – se den s.k. Södertäljemodellen på Hölö, startad i år och invigd av Miljöminister Lena Ek. Med visst fog kan det alltså hävdas att regeringen stödjer nya avloppslösningar (Bil.6).

BDT-vatten kan enligt expertis utan miljöproblem infiltreras även på små tomter (t.o.m. med borrad brunn) efter BDT-vattenrenare och/eller två/tre-kammarbrunn. I Södertäljemodellen används vakuumtoaletter som är anslutna till enskilda slutna tankar. Sedan länge fungerande vakuumsystem för klosettvatten finns t.ex. i Skärlinge samfällighet på Lisö i Nynäshamns kommun och i Hammarskogens samfällighet vid Väddöfjärden i Norrtälje kommun, i Hammarskogen är hushållen (klosetterna) anslutna till ett gemensamt vakuumsystem.

Slutsats:

Detaljplanebeslutet kommer att få mycket stora konsekvenser såväl miljömässigt som ekonomiskt. Det berör ca 850 fastigheter samt stora områden gemensam mark samt det intilliggande havsområdet Hårsfjärden och kommer att kosta flera hundra miljoner kronor att utföra. Enligt GU respektive SLU, är placering av stora reningsverk nära kusten sämre, än mindre reningsverk med lokala kretslopp, för havsmiljön. Följaktligen blir också behovet av en miljökonsekvensbeskrivning uppenbart, eftersom själva motiveringen för ett nytt VA-system per definition måste utgå från miljökrav, miljöpåverkan och dess konsekvenser.

Kommunen bör åläggas att utföra både erforderliga undersökningar av nuvarande VA-situation och att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning innan beslut tas om vilket VA-system som ska gälla i Årsta Havsbad, vilket då också gäller beslutet om detaljplanen eftersom syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”.

Hela skärgården är, från Forsmark i Uppland till Arkösund i Södermanland, av riksintresse för sina samlade natur- och kulturvärden enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Årsta Havsbad anges ha ett kulturhistoriskt värde, vilket har dokumenterats och inventerats. Årsta Havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor.

Med ovanstående bevis samt bilagor vill jag påvisa att Haninge kommuns beslut om ny detaljplan är grundat på ett oriktigt, bristfälligt samt missvisande underlag där långsiktigheten inte är seriöst behandlad samt inte är i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet där det anges att en hållbar utveckling skall främjas.

Då en detaljplan ger en långtgående rättsverkan måste beslut om planen grundas på väl genomarbetat underlag. Med ovanstående vill jag hävda att så inte är fallet vad gäller detaljplanen för Årsta Havsbad och yrkar att ett prövningstillstånd ges samt att Mark- och Miljödomstolens beslut samt kommunens planbeslut upphävs.

Undertecknat 2012-12-20

 BILAGOR: (i den ordning de introduceras i texten)

1. Förslag till riksdagsbeslut2012-12-17

2. SNF: Miljö- och hälsorisker med spridning av avloppsslam2012 nov.

3. Haninge kommuns återkoppling på förslaget från Årsta Havsbads samfällighetsförening om alternativ VA-lösning i Årsta Havsbad 2012-03-26

4. SGU grundvattenskarta 2012-12-18

5. LRF Mälardalen: Deklaration för små avlopp i kretslopp2012-03-23

6. LRF Mälardalen, Stockholms läns landsting och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Slutredovisning av projektet ”Mälardalens avlopp i kretslopp”

OBSERVERA ATT BILAGORNA ENDAST BIFOGAS TILL ÖVERKLAGANDET FRÅN ”BEVARA SOMMARSTADEN ÅRSTA HAVSBAD” ENLIGT ÖVERENSKOMMELSE.

Stockholm 2015-11-18

SYNPUNKTER ANGÅENDE ”ÖVERSIKTSPLAN 2030” I HANINGE KOMMUN

Vår förening har perspektivet att bevara natur- och kulturmiljön, så mycket som möjligt, i det unika sommarstugeområdet Årsta Havsbad.

På s 50 i texten säger sig Haninge kommun också vilja värna kulturmiljön, men endast ”— bevara en del av de kulturhistoriska värdena i området.” Vilka värden är man beredd att offra? Vi tycker att tillräckligt mycket är offrat redan.

En ny detaljplan har tagits, där naturmiljön ska värnas genom kommunalt vatten och avlopp. Tyvärr har naturmiljön påverkats genom omfattande sprängningsarbeten. Frågan om reningsverk för avloppsvattnet (f.n. Fors), om områden nära Årsta Havsbad växer, är inte löst.

På s 51 överst resonerar utredningen kring trafikbelastningen vid Årsta brygga och menar att bussarna till bryggan är en störande trafik, vilket vi inte håller med om. Även med förslaget att flytta båttrafiken till Vitså brygga kommer väl bussarna att köra igenom Årsta Havsbad?

Även om det är ca 15 år kvar till 2030 verkar det mycket otroligt att Trafikverket, som just nu bygger ut Årsta brygga, under ca 1 års tid, för dubbelt så stor båtkapacitet och investerar i väntsal med toaletter, vill flytta allt detta.

Enligt texten står att det är attraktivt att bo i Årsta Havsbad. Hur vet kommunen det? På sommaren är de flesta sommarstugorna bebodda, men inte på vintern. Trots att en hel del stugor har permanentstandard, står de tomma.

Vi har ingenting emot att området norr om Årsta Havsbad exploateras, bara Årsta Havsbad får fortsätta att behålla sin småskaliga och charmiga karaktär, både när det gäller vägar och byggnader.

Om man vill bo modernt och rymligt och nära havet, så kan man då bo norr om Årsta Havsbad.

Vi har ingenting emot ökad service och förbättrad kollektivtrafik, men vill inte att Årsta Havsbad ska förvandlas till ett minivillasamhälle av förortskaraktär.

Vi vill inte heller att Årsta Havsbadsvägen blir en genomfartsled för ett nytt bostadsområde i norr.

Vi som valt Årsta Havsbad för den unika sommarstugemiljön och trivs i Årsta Havsbad vill inte bli av med allt det vi tycker är värdefullt.

Vi är glada att kommunen specificerat kulturmiljöer i Haninge som man vill värna om och att Årsta Havsbad är en av dem.

Karin Marcus, ordförande

Stadsbyggnadsförvaltningens svar på vår skrivelse angående VA-avgifter mm. 2015-09-14

Bakgrund

En skrivelse från Föreningen ”Bevara sommarstaden Årsta Havsbad” inkom till stadsbyggnadsnämnden 2015-08-07. Va-avdelningen fick i uppdrag av stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson att besvara skrivelsen.

Föreningen vill med skrivelsen att:

information om, och ritningar för, olika VA-installationer som kan stängas över vintern är lika utförliga som de för permanentbruk.

fler typer av vattenmätarinstallationer presenteras

schablontaxa för 50 m3 införs

taxor för samordnad avstängning/påsättning av dricksvatten tas fram

taxor för samordnad nedtagning/uppsättning av vattenmätare tas fram

en kalkyl i alla delar för en VA-anläggning med kran på tomten och el-toa/mulltoa/budning samt SMOHF:s insatser tas fram.

VA-avdelningens kommentarer

VA-avdelningen strävar i sitt arbete i Årsta Havsbad efter att ta fram information som ska gälla för alla boende i Årsta Havsbad och att göra den tillgänglig för alla fastighetsägare. VA-avdelningen informerar om hur arbetet med de kommunala ledningarna fortskrider och hur det påverkar de boende i Årsta Havsbad. Vi informerar även om vilket arbete som VA-avdelningen ansvarar för och vilket arbete fastighetsägarna ansvarar för. När det gäller arbete inne på privat mark så är det fastighetsägarens ansvar. De arbeten som fastighetsägaren väljer att utföra på sin fastighet beror bland annat på hur fastighetsägaren önskar använda sin fastighet, standarden på huset, hur markförhållandena ser ut och kanske framförallt fastighetsägarens ekonomi. Det gör att enskilda entreprenörer är bäst lämpade att konsultera för fastighetsägare som vill ha detaljerade ritningar och information om olika produkter. VA-avdelningen kan bara stå till tjänst med generella råd och anvisningar till fastighetsägare och denna information är lika omfattande för permanentboende som för fritidsboende som vill kunna stänga av på vintern. För de som ska ansluta till det kommunala avloppsnätet finns det lite mer information eftersom dessa måste installera en avloppspumpstation som har upphandlats av VA-avdelningen och som är dennes egendom. Dessa fastighetsägare måste därför informeras om hur två specifika pumpstationer ska installeras för att de ska fungera och inte skadas. Däremot så får de ingen extra information om eller ritningar för hur till exempel deras VA-installationer ska kunna stängas av över vinter även om många ur denna

2 (2)

grupp också är intresserade av sådana lösningar. Vi anser dessutom att vi har besvarat dessa frågar genom att vi har haft ett möte med styrelsen för föreningen bevara sommarstaden Årsta Havsbad.

Det finns tre olika typer av vattenmätarinstallationer som VA-avdelningen godkänner. Att det inte finns fler beror på vattenmätarnas utformning och de arbetsmiljöregler som gäller för driftpersonalen. De tre installationsalternativen finns presenterade i det informationsmaterial som finns tillgängligt bland annat på projektets hemsida, i informationsboden som finns ute i Årsta Havsbad samt i den informationsbroschyr som skickades hem till varje fastighetsägare sommaren 2014.

I VA-taxan finns det en schablontaxa för fritidsboende med mätarlöst abonnemang. Den betalas bland annat av abonnenter som är anslutna till kommunala sommarvattennät och dessa betalar för 100 kubikmeter vatten. VA-taxan tar dessutom hänsyn till abonnenter som har en tappkran på tomten genom att dessa bara betalar för vattenrening och inte avloppsvattenrening. Det innebär att en fastighetsägare som betalar ett schablonpris för fritidsboende och som har kommunalt vatten indraget i huset betalar 2845 kr i brukningsavgifter per år enligt 2015-års taxa. Motsvarande pris för en fritidsboende med tappkran på tomten är 1138 kr. Eftersom att det i gängse taxa redan finns ett alternativ för fritidsboende och det i taxan även tas hänsyn till att en abonnent har en tappkran på tomten så anser vi att ekonomisk hänsyn redan tas till fritidsboende med tappkran på tomten även om många med tappkran inte förbrukar 100 kubikmeter på en sommarsäsong.

I förslaget till VA-taxa för 2016 finns följande nya avgifter med för fritidshus i Haninge:

Samordnad nedtagning och uppsättning av utvändigt placerade vattenmätare, inklusive avstängning och påsläpp av vattentillförsel vid två tillfällen per år, samt vinterförvaring. Kostnad: 400 kr per år (med moms).

Samordnad stängning respektive öppning av servisventil för fritidshus som har mätarlösa abonnemang. Kostnad: 100 kr per år (med moms).

Att sammanställa och presentera andra myndigheters eller aktörers priser och upplägg ser VA-avdelningen inte som sin uppgift. Däremot så finns det sedan vecka 31 en utförlig presentation av brukningsavgifterna som ska betalas till VA-avdelningen. Presentationen är upplagd så att fastighetsägare ska kunna uppskatta hur stora just deras brukningsavgifter kommer att bli utifrån hur de nyttjar Haninge kommuns vatten- och avloppstjänster.

Med vänlig hälsning

Johanna Blomberg

VA-chef

Stadsbyggnadsförvaltningen

TILL HANINGE STADSBYGGNADSNÄMND 2015-08-06

F.k. VA-avdelningen (Johanna Blomberg, Karl-Ossian Frimodt, Maria Rundqvist)

Just nu dras kommunalt VA in i Årsta Havsbad. De drygt 800 fastighetsägarna ska välja olika alternativ för sina behov av VA-lösning. Majoriteten, d.v.s. ca 600 fastigheter används som sommarställen och ca 200 bebos permanent.

I detaljplanen beskrivs att Årsta Havsbad ska bevaras för sitt kulturhistoriska värde och kallas för sommarstad. Många vill fortsätta att ha sin stuga just som sommarstuga, hur många vet ingen, för ingen har frågat.

Det är både viktigt och rimligt att den info som VA-avdelningen ger, beskriver konsekvenser av VA-installationer lika utförligt för vinteravstängning som för permanentbruk.

Det är också viktigt att kostnaderna hålls nere för dem som nu tvingas till VA-anslutning, men vill ha kvar sin oisolerade sommarstuga.

Vi är glada att LTA-systemet tillåter vinteravstängning. Precis som förut måste man självklart tömma allt vatten i sin stuga över vintern.

Vi är också glada att de som vill kan ha kran för dricksvatten på sin tomt (dock inte indraget i huset) och därmed slippa anslutning till avloppsledning, men vi tycker att mängden vatten som kalkyleras för ett schablonabonnemang (100 m3) är orimligt hög. Fördelen med schablonabonnemang är att man slipper ha vattenmätare som måste frostskyddas över vintern. Vi tycker att 50 m3 är rimligare, men fortfarande rejält tilltaget. Det motsvarar drygt 30 tiolitershinkar per dag från maj t.o.m. september och ändå behövs inget vatten till toaspolning.

Vi vill med denna skrivelse att

* information om, och ritningar för, olika VA-installationer som kan stängas av över vintern är lika utförliga som de för permanentbruk

* fler typer av vattenmätarinstallation presenteras

* schablontaxa för 50 m3 införs

* taxor för samordnad avstängning/påsättning av dricksvatten tas fram

* taxor för samordnad nedtagning/uppsättning av vattenmätare tas fram

( Vi är medvetna om att fastighetsägaren kan anordna egen avstängning.)

* en kalkyl i alla delar för en VA-anläggning med kran på tomten och el-toa/mull-toa/budning samt SMOFs (Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund) insatser tas fram.

Det är bråttom eftersom ansökningar och val för VA-installation redan har börjat och alla beräknas ansluta sig till hösten 2016.

Enligt uppdrag av föreningens årsmöte 2015-07-26

Föreningen ”Bevara sommarstaden Årsta Havsbad”

Karin Marcus ordf

VA-enhetens svar på Bevararföreningens frågor om LTA vid föreningens besök 2015-07-13, kontrollerade 10 september samt några framtagna uppgifter efter 13/7

1. Två huvudfrågor: Vattenkälla – egen brunn eller kommunalt. Indraget vatten i huset eller tappkran ute på tomten.

2. Från förbindelsepunkten några decimeter utanför tomtgränsen finns ledningar i isolerlåda fram till tomtgränsen, men kan vara upp till en meter in på tomten. Ibland sticker de upp över mark och ibland inte. Fastighetens ledningar skall anslutas intill isolerlådan under mark. Spillvattenledningen (bad-, disk-, tvätt- klosettvatten) förses där med en backventil.

3. Om vattenledningen skall tömmas vintertid skall en avstängnings- och en urtappningsventill (som manövreras över mark) placeras vid anslutningen – alternativt en s.k. sommarhusventil för c:a 6 800 kr. Man tillåts därmed att själv stänga av vattnet utan att köpa tjänsten av kommunen.

4. Ändstoppen på ledningarna som entreprenören lagt in på tomten skall förhindra att smuts och/eller föremål kommer in i ledningen – därför skall ändstoppen sitta kvar fram till att anslutning utförs.

5. Backventilen behöver inte vara lätt åtkomlig, men den skall placeras enligt punkt 1 och därmed vara lätt att lokalisera. Byggnad får inte placeras över anslutningsplatsen.

6. Backventil, eventuell avstängnings- och urtappningsventil skall placeras frostfritt, t.ex. under en isolerskiva om inte värmekabel är framdragen.

7. Kommunen skall fråga entreprenören om värmekabel är dragen i isolerlådan som de har lagt in på tomten. Enligt entreprenören ligger värmekabel och vänder i varje servis.

8. Egenkontroll gäller. Allt skall fotograferas innan återfyllnad av jord – anslutningar och ledningsdragning på tomten – och skickas till kommunen. I kommunens nyhetsbrev april 2015 står bl.a. ”Fotografierna skall visa att backventilen är anlagd i tomtgräns, där de privata och de kommunala ledningarna kopplas ihop, med pilen pekandes uppåt och utåt från fastigheten.” Även anslutning av självfallsledning (inklusive spolbrunn) till LTA-enheten från huset skall fotograferas.

9. Tveksamt att man själv kan tillverka en mätarbrunn – kraven är stora – den skall vara helt tät för utifrån kommande vatten, den skall var öppningsbar uppifrån för att hissa upp vattenmätaren som skall vara ansluten till flexibla slangar. Ansågs vara mycket enklare att placera mätaren i en isolerad låda uppe på marken med frostvakt.

10. LTA-brunnen larmar vid fel och larmtablå bör vara installerad inomhus. Kommunen skall fråga tillverkaren om larmet kan förses med utskick av SMS till mobiltelefon. Enligt Tillverkaren finns anslutning och de säljer också ett GSM-larm – bifogade dessutom en monteringsinstruktion.

11. Ännu inget besked från politikerna angående sänkning till 50 m3 schablonavgift för mätarlöst abonnemang för sommarboende med endast vattenpost på tomten. Något tveksamt om någon driver denna fråga. Föreningen har ställt denna fråga till kommunen i skrivelse 6 augusti.

12. Efter att anslutningsavgiften är betald – faktura kommer i början av 2016 – har alla rätt till bidraget för installation av pumpbrunn – oavsett när brunnen installeras, men med villkor att det är utfört! Betalning efter 2016 ger inte denna rätt.

Kostnader för kommunalt VA

enligt kommunens VA-taxa år 2015

Driftkostnader (inkl. moms)

Fast avgift 750 kr/år

Avgift levererat vatten (inkl. spillvatten) 19,30 kr/m3

Avgift enbart vatten med mätare 7,72 kr/m3

Avgift bostadsenhet 165kr/år

Schablonavgift mätarlöst abonnemang fritidshus 100 m3 1 930 kr/år

Schablonavgift mätarlöst abonnemang permanentboende 200 m3 3 860 kr/år

Ovanstående avgifter för enbart vatten anslutet (inte indraget vatten i huset) 40 %

Ovanstående avgifter för enbart spillvatten anslutet (egen brunn) 60 %

Nedtagning av vattenmätare (för att förhindra frysning vintertid) 400 kr

Uppsättning av vattenmätare (inkluderar påsättning av vattnet) 400 kr

Avstängning av vattentillförsel (åtgärd om fakturan inte betalats) 1 175 kr

Påsläpp av vattentillförsel (åtgärd då fakturan betalats) 1 175 kr

Anläggningsavgift inkl. moms (engångskostnader)

(ÅHS ansvarar för dagvattnet – kostnaden ingår i samfällighetsavgiften)

Spillvatten är klosett-, bad-, disk- och tvättvatten. Avlopp är både spillvatten

och dagvatten enligt nationell nomenklatur. Servis är ledningar mellan

huvudledning och förbindelsepunkt. Servis enbart för vatten tillåts inte.

Servisledningar 44 625 kr

Förbindelsepunkt 40 000 kr

Avgift per 100 m2 tomtyta 4 160 kr

Lägenhetsavgift (om vatten är indraget i huset) 36 000 kr

Summa: 153 905 kr (800 m2 tomt)

Anläggningsavgift inkl. moms med egen brunn och enbart tappställe utomhus:

Avgift för spillvattenanslutning enligt lag: 36 750 kr

Förbindelsepunkt 25 000 kr

Avgift per 100 m2 tomtyta 2 600 kr

Summa: 82 550 kr (800 m2 tomt)

Lite övrigt:

Bygganmälan måste lämnas till kommunen före arbetet på egna tomten.

Reduktionen på 14 625 kr för installation av pumpbrunn ska vara kvar till 31/12 2016.

Kommunen tillåter två typer av pumpbrunnar, en isolerad eluppvärmd 1,4 m djup brunn och en oisolerad 2,6 m djup – kan kapas till min. 1,6 m.

När kommunen är klar på aktuell väg (inklusive återställning av vägen) kan fastighetsägaren börja arbetet på egna tomten, inte tidigare av framkomlighetsskäl.

En temperatur på minst +15 grader i våtutrymmen som sagts vara ett försäkringskrav sägs inte stämma. Enligt försäkringsbolag skall rumstemperaturen vara på ”skälig nivå”.

En mätarbrunn (för frostfri placering av vattenmätaren) kan t.ex. kosta 12 000 kr, ha 60 cm diameter och vara från 0,5 till 2,5 m djup. Alternativt kan mätaren placeras i en isolerad uppvärmd låda.